Mer om flykt

Sveriges radios barnradio har just nu ett tema om flykt. Varje dag läses en barnbok som på olika sätt berör ämnet flykt.

Svåra saker

I en månad har Johannas inlägg om boken ”Flykten” legat i min bloggläsare som oläst, detta trots att jag läst det många gånger. Hon avslutade inlägget med en fundering kring hur man pratar med barn om flykt.

Jag har tänkt att jag ska svara, men det är inte lätt.

Vi åker till medeltidsveckan varje år. På medeltidsveckan spelar varje år Loke, en vis vis-sångare från Göteborg som skriver fantastiska texter. 2012 hörde jag för första gången ”Flykten från Sverige” (finns i mängder av varianter på youtube). Den handlar om precis det, om när kriget kommer till Sverige, i en inte alltför avlägsen framtid. Kriget kommer till Göteborg, varvet bombas, skyddsrum, en främmande makt som tar över, allt blir värre. Familjen, pappa, mamma och fem-årig pojk, tvinas fly. Flykten, med alla dess umbäranden, flyktingläger. Fortsättningen. 13 minuter lång, tårarna som trillade, trots att jag inte uppfattade hela texten när jag satt där i S:ta Karins ruin på Visbys stortorg.

Den cd:n gick sen varm i bilen. A var två år, skulle fylla tre. Sen blev den liggande något år. Sommaren 2013 började vi lyssna igen. Det var andra sånger som talade till mig, den om att vara vänner trots att relationen tagit slut, vi var på Gotland, hade precis skickat in skilsmässohandlingarna, åkte runt på landsbygden, familjen på tre som snart skulle delas, tårarna trillade av mer än en sång på skivan.

Men våren 2014, A hade nyss fyllt fyra, då började vi lyssna på den låten, på ständig repeat. Den var med oss i bilen, när vi åt mat, i vardagsrummet. Hon ville lyssna hela tiden. Vi baserade bilresors längd på hur många gånger vi hann lyssna på den sorgliga sången (sex gånger på vägen till mina föräldrar). Jag skrev på Lokes hemsida ”Vi lyssnar på din senaste skiva här hemma. Jag och fyraåriga dottern. Flera gånger per dag, vi har den med oss i bilen. ”Jag vill höra den sorgliga låten mamma, den som du tycker är bra” Vi diskuterar krig, att fly, sverigedemokrater, vad hände med den rökande mannen, varför är hans fru en duva, vad händer med mamman, varför dör de? Vilka bor han hos nu?
Stora frågor för en fyraåring, inte mindre stora för en mamma. Tack så mycket!”

Där någonstans började samtalen. De har fortsatt. Men det är väldigt svårt. Hon är intresserad av katastroferna, har svårt att förstå. Fascineras. Vad är ett krig, vill förstå vad ett krig är, vill se bilder, hur ser det ut, vad händer? Är inte så intresserad av varför. Jag försöker få med varför, men hon är inte där än.

Vi har läst böcker, pratat om Syrien, sett på Lilla Aktuellt. Det går väldigt i omgångar. Hon vill nog, men det är så mycket som ska hinnas med och det blir eftersatt. Nu har vi inte sett på Lilla aktuellt sedan nyår, kanske har hon sett hos T. Just nu är det en ganska passiv fas. Men minst en gång varannan månad (ofta tätare) lyssnar vi på Flykten från Sverige.

Våren

Det har varit kännbart att pendla den här våren. Nu har jag ljuset i tunneln i sikte, slutet närmar sig. I början av pendlingstiden var det jobbigt för jag lärde mig inte så mycket som jag hade hoppats, det var inte så annorlunda. Jag hade hoppats på nya upplevelser, nya insikter, tid att plugga, läsa. Det kom inte.

Sista veckorna, månaden har det varit tungt för att jag har känt mig så sliten. Det tar på krafterna med pendlingen, stressen hem på kvällarna de veckor jag har A. Sen kanske det inte var optimalt att köpa kolonilott en vår då jag pendlade..

Jag älskar kolonilotten, trivs med att vara där, men när dagarna är långa i grund hinner jag inte vara där förutom på mina lediga dagar och då regnar det.. De första gångerna jag åkte dit kände jag en frid varje gång jag åkte dit, men nu har jag påbörjat några större projekt som jag inte hunnit färdigställa pga vädret och då ligger det över mig. Sen är jag inte helt nöjd med planlösningen, eller trädgårdsplaneringen eller vad jag ska kalla det. Knappt 400 kvadrat tror jag och på ena sidan av stugan är det en gräsmatta där de i gräsmattan grävt kanske femton olika ”rabatter” på vardera en kvadratmeter. Rabatter i meningen ”saker som stör gräsklippningen”; riktiga rabatter, konstiga buskar, stolpar, grusgångar etc. Vissa är trekanter, andra runda. Det är ett elände att klippa. Fösta gången tog det 90 minuter innan jag klippt hela gräsmattan, andra gången hann jag halva, sen insåg jag att jag var tvungen att åka hem för att A skulle sova, sen har det regnat.. Så det viktigaste projektet är att bli av med alla dessa jäkla buskar och planteringar. Sen kommer det ju tyvärr ta ett tag innan det växer gräs där istället, men jag har ingen aning om hur fort gräs växer..

Det kommer bli bra, men det är svårt att inte göra ett för stort projekt av det. Hittills har jag planterat jordgubbar. Jag har köpt smultron och tujor, men de har inte hunnit i jorden än. Och massa frön.. Men pallkragarna är linoljade. Det kommer. När jag slipper pendlingen (en dryg timme enkel väg) blir ju dagarna längre och då kan jag åka dit på kvällen direkt efter jobbet på ett mycket enklare sätt. Och snart är det semester. Längtar.

 

Politisk indoktrinering

Vårmarknad. Representanter från kommunen står i ett tält, delar ut godis, upplyser, samlar in åsikter. Vi är precis på väg från marknaden när A får syn på deras tält. Hon undrar vad det är och jag förklarar att där står de som jobbar åt staden vi bor i. Hon undrar vad de gör och eftersom jag inte riktigt vet så säger jag det och lägger till att om hon vill veta kan hon ju gå dit och fråga dem.

Hon knallar dit. Frågar ut dem. De förklarar att man kan prata med dem och berätta vad man tycker om vår stad, om det är något som man vill ska ändras eller något som fungerar bra så kan man berätta det för dem.

A funderar.

Hon vill att det ska finnas ett till sjukhus, för det är synd om dem som bor långt bort från sjukhuset, för det är bra på sjukhuset. Hon vill att det ska finnas fler skolor och det viktigaste är att det måste finnas hus till flyktingarna, för vi måste hjälpa flyktingarna.

Sen åker vi och köper thujor för att plantera på kolonin.

Långledig

Jag är långledig. Är på kolonilotten, funderar, planerar. Köper massa fröer som jag börjar undra om jag kommer hinna så. Planterar jordgubbar. Har besök av mamma och moster som kommer med tips och råd. De berättar vad sakerna jag har heter och vissa namn är glömda efter två sekunder. Men kaprifol, humle, kärleksört stannar kvar. Jag har sju eller åtta korneller där jag vill ta bort över hälften och två stora ölandstokar som också ska bort, jag får be pappa komma med motorsågen. Jag klipper gräset (och försöker tanka bensindunken viket jag misslyckas kapitalt med). Jag köper jord och gödsel, åker på bilutflykt på små slingriga skogsvägar, den vackraste väg A någonsin åkt på, vägar som går genom vitsippsbackar, den ena vackrare än den andra. Vårmarknad, nyöppnat hm home, pengarna tar slut, besöker en lantgård med getter, lamm, åsna och ponnyer. Åker balkärra efter traktor, köper mer växter. Lägger oss på tok för sent, rensar tillsammans bort fjolårets torkade humle och spelar sen fotboll. Äter en glass på bänken utomhus i kvällsljuset. Längtar inte efter att jobba igen i morgon.