Glädjeämnen

Är helt fascinerad över att jag har en dotter som man kan läsa Ronja Rövardotter för. Nu har vi bara ett kapitel kvar och det är så spännande!

Balans

Jag har svårt att hitta en balans i relationen till exmaken. Jag vet inte vad jag tycker vore rätt balans.

Våra problem var framförallt i vardagen. Hushållssysslor, vem som bestämde om vad, ekonomi. Sen var självklart det största problemet att kärleken hade tagit slut. För mig kändes han mer som en gammal vän än någon jag älskade. Det hade inte funnits någon attraktion på många år och jag kände mig mest besvärad av all hans omtänksamhet.

På semester däremot hade vi det bra. Eller bättre. När vi kopplade bort de dagliga vardagliga kraven blev också bråken och irritationsmomenten färre. Det är därför jag inte har några problem att idag åka på semester med honom (jag tycker nästan att det är skönt eftersom vi då är två om dottern, det blir jobbigt på dagarna att vara den enda som säger till henne, även om han säger till henne precis lika mycket när hon är hemma hos honom).

Men i vardagen är det mer problematiskt. Att han fortsätter vara omtänksam, köpa blommor, jordgubbar står i kylen när jag varit borta en vecka, det är svårt. Blommorna ville dottern köpa, men ändå… Det är svårt att hitta en balans. Har vi träffats många dagar på raken/eller pratat mycket i telefon/eller messat så blir jag lite småtokig, det är ju något jag inte vill. Samtidigt har jag svårt att sätta gränser. Just nu blir det mer, hans pappa är sjuk, jag kan det medicinska, då vill jag finnas där, hjälpa hela familjen, svara på frågor. Samtidigt blir det lätt att när man ändå pratar så blir det mer, långa samtal, som är skoj just då, men i efterhand känns det för långt, för mycket.

Det är svårt. För han känner inte att det blir för långt eller för mycket, det är jag som känner det. Och i stunden tycker jag att det är trevligt, det är först i efterhand jag tycker att det skär lite. Och då är det ju svårt för honom. Jag måste komma underfund med vad jag tycker är en vettig nivå.

Spännande lek

Dagens mest lyckade lek. Ta en tampong, lägga i en skål med vatten, se vad som händer… Uppskattades enormt!

Europa

Idag har det varit val till Europaparlamentet.

För en timme sedan satt jag med en stor känsla av skam i kroppen. Jag skämdes över Europa, över de högerextrema, de främlingsfientliga, de nazistiska. Över deras framväxt, deras framgång. 25 % av alla i Frankrike respektive Danmark har röstat på de rasistiska och jag skäms över att tillhöra detta Europa.

Samtidigt spirade ett litet hopp också. Både F! och MP gick fram stort i Sverige och SD verkade inte få så många procentenheter som jag hade befarat. Jag var stolt över mitt land, stolt över valdeltagandet och kände att jag var stolt över de representanter som Sverige skulle skicka till EU och med en förhoppning om att vi skulle kunna påverka till det bättre.

Sedan kom valresultatet som inte längre var en valstugeundersökning och då förändrades allt. SD gick ungefär som jag hade befarat och F! gick sämre. Även om jag fortfarande är fantastiskt nöjd med de senares och MP:s framgångar i valet så förtas den glädjen av att SD tyvärr fick så stort mandat av det svenska folket.

Nu vet jag inte längre vad jag känner…

Dagens samtalsämnen

Idag har jag och dottern haft en tv-fri dag. Så vi byggde lego. Jag byggde min gamla legoborg från min barndom (älskade den) och hon byggde olika rum. Hon följde en låtsasritning som talade om att nu fick hon ”ta vilken bit hon ville”. Sen lekte hon med det hon hade byggt.

Hennes lek gick ut på att en prinsessa var gift med en man. Mannen var bortrest och jobbade med ett farligt jobb. Kvinnan (= prinsessan) var kvar hemma, hade eventuellt ett barn (stort) och ägnade sedan all sin tid åt att skriva kärleksbrev åt mannen. Hon städade också..

Sen pratade hon om någon som var tjock. Det framgick att det inte var bra att vara tjock. För då har man ätit för mycket.

Dagen summerad: I’ve got work to do!

Bloggar..

Har varit bortrest i två dagar, hast nu 107 olästa inlägg att ta mig igenom.. Det går bli någon annan dag.

En måndag

Idag har varit en bra dag. En underbar dag. Jag har bara fått höra att jag är dum tre gånger (eller om det var två), och det var för att jag inte lät henne vara ute i trädgården själv (inga grindar som går att stänga ut till vägen).

Vi sov länge (hon somnade inte förrän 23.30 igår, lång och utdragen läggning), till 08.15, sov till vi vaknade, gick upp, såg på Jake och piraterna, åt hotellfrukost (här hemma), byggde lego, myste, klädde oss fina och gick och röstade, gick barfota hem från röstlokaken, tvättade och hängde lakanen att torka på torkvindan i trädgården. Gungade, lekte kurragömma i trädgården. Myste. Jag lagade storkok mat, vi åt, åt glass. Jag fick pussar, alldeles underbara, fyra olika, en pang på, en smygare.. Fyra fantastiska från flickan som alltid torkar bort pussarna. Hon bad att jag skulle pussa henne och sa att den kommer hon aldrig att torka bort.

Jag körde hem henne till pappan, en bra överlämning. Kom hem och hann ta in tvätten innan åskan och skyfallet började. Nu sitt jag och ser på Bletchley circle, en serie som jag helt missat. Insåg att första säsongens tre avsnitt tas bort från play imorgon så dem har jag sett. Så bra, men läskigt att gå ner i källaren själv för att byta på tvättmaskinen…

Elände

Denna dagen.

En enda lång dag av bråk. Allt som går henne emot gör att hon fräser, grimagerar, skriker. ”Du är dum mamma!” Det har jag hört trettio gånger idag, minst. Hon blir så arg, så ilsk. Det svartnar i hennes ögon. Livet går ganska mycket en emot när man är fyra år. Hon sparkar i en tröskel, hon får inte springa över vägen utan att hålla mig i handen, hon måste gå på toa innan vi åker hemifrån, hon får inte ta med gosedjuret ut eftersom hon slog till mig innan vi skulle gå ut. Hon blir arg, det slutar med att vi inte går ut alls.

Hur många gånger kan man bråka på en timme?

Sen vägrar hon sova, och jag vägrar förvandla nattningen till bråk så jag går därifrån. För tio minuter sedan somnade hon. All städning jag skulle göra när hon somnade blev ogjord.

Det är svårt. Hon beter sig på ett sätt som inte är acceptabelt, hon gallskriker i affärer, hon smiter i trafiken, hon spottar ut maten när hon äter. Däremellan är hon underbar, försöker hjälpa till, plockar bort från matbordet, har en vuxen vokabulär. Just vokabulären gör nog tyvärr att jag ibland glömmer hur liten hon är. Jag glömmer att hennes liv nu har ryckts upp och ner.

Jag kan inte säga till om allt, jag måste välja mina strider, men när det är så mycket beteende som inte funkar (att aldrig kunna ta ett nej utan att säga att den andra är dum, att inte tåla att någon annan bestämmer…) så är det svårt att veta vilka strider jag ska välja. För jag kan inte ta allt, då gjorde vi inget annat än bråkade, men hur ska jag välja? I praktiken blir det väl att jag tar striderna så ofta jag orkar och då kanske det blir en del sila mygg och svälja kameler. Men…

Böcker om barnuppfostran del 2

En kollega till mig har en dröm om att en gång skriva en bok om barnuppfostran. Den ska heta Hot, mutor och inkonsekvens och bland annat ta upp frågor som hur tidigt man kan börja hota med att barnet inte får några julklappar om det inte är snällt. Är januari för tidigt eller bör man vänta till mars?

Böcker om barnuppfostran del 1

Jag pratade med barnafadern igår (fortsätter att testa olika benämningar). Som oftast pratade vi om den älskade lilla som har det jobbigt nu. Han sa att han hade köpt en bok om barnuppfostran som handlade om hur eländigt jobbigt det faktiskt kan vara att vara förälder ibland. Han mindes inte riktigt vad den hette men trodde att det var Women who drink wine and yell at their children. Som jag skrattade! Tårar! Tyvärr visade det sig att titeln inte var lika rolig i verkligheten, men jag kände mig verkligen träffad. Den boken vill jag läsa!