Svärisarna

Svärföräldrarna är på besök i staden. Jag nämnde på jobbet något angående svärfar och såg hur den andre ryckte till, reagerade på ordet svärfar. Tyckte att det var konstigt att jag använde den termen.

Denna sommaren är det fjorton år sedan vi blev ett par. De är min familj. Jag har alltid varit medlem i deras familj mycket mer än vad exmaken varit medlem i min.

Jag märker att det inte skvallras så mycket på mitt jobb. Många vet inte om att jag skilt mig. Att då säga exmakens pappa gör att jag först måste ta hela baletten med skilsmässan innan jag kan prata om det som jag verkligen ville berätta. Men kanske vore det enklare att säga dotterns farfar.

Annonser

Prioriteringar

Jag är dålig på att prioritera tid för mig. Det är så viktigt och vore så nödvändigt men sen sitter jag ändå lik förbannat där och lyssnar på Sommar i P1 eller ser på tv, när det jag behöver mest är egen tid. Jag åker till vårt gemensamma förråd och hämtat flera billaster fulla med kartonger som ska gås igenom, jag sitter och stirrar in i bokhyllorna utan att göra något. Jag säger att jag behöver tid, men när jag väl har den till mitt förfogande så använder jag den inte.

Gråt

Första dagen på en och en halv vecka som dottern bodde hos mig. Hon var trött. Vi hade besök. De tre sakerna i kombination var dåliga. Mycket tjafs under dagen. Vi åkte på utflykt till ett ställe där det finns mängder av småbutiker i olika hus och i varje butik säljer de olika sorters hantverk. En mängd ”Mamma kan jag köpa den”, följt av en mängd ”Nej”. Kanske ett tjugotal butiker och ett tjugotal gånger i varje butik. Jubel och fröjd. Vid nattningen gick det åt skogen helt, hon var så trött redan klockan 18 men det var för tidigt att gå och lägga sig, så vi såg en film och sen var klockan 19.30. Då började vi, men pga hennes stora trötthet gick det inte att skynda på någonting, allt var tvunget att vara precis som vanligt och pga tröttheten så tog också allting längre tid än vanligt. ”Mamma varför måste ni vara skilda, jag vill inte att ni ska vara skilda, det var bättre förut.” Två minuter efter att jag släckt lampan och slutat läsa sagan sov hon. Då var klockan 21.30. En timme senare grät hon i sömnen. Nu ska jag gå och lägga mig, men först ska jag sätta henne på toan, för vi behöver sova hela natten båda två.

Helvetesveckan är över

Tro inte annat än att veckan fortsatte i samma stil. Nu är den dock över och någon fraktur har jag inte. Däremot är jag trött och har väldigt mycket städning att göra inför att jag ska få besök på onsdag för nu ligger jag efter, men det får bli morgondagens problem, mot sängen!

När man har en potentiellt skadad hand (fast antagligen inte)

Så, jag sitter här med en potentiellt skadad hand.

Låt mig redogöra för hur min vecka har varit.

Sista månaden har jag gått igenom alla mina och dotterns kläder, och då menar jag alla! Jag har haft tretton kartonger med kläder i förrådet, jag har haft kläder här. Dottern är precis på vippen att växa ur 104 och in i 110, så alla kläder i 104 har provats, det som är för litet har rensats ut. Alla kläder i 110, resp 100/116 har tvättats upp. Nu var det dags för alla dessa kläder att vikas och in i garderoben.

Lördag kom jag och dottern tillbaka från föräldrarnas stuga, sedan åkte vi på på fest (så roligt) sedan vek jag kläder, sedan däckade jag. Söndagen ägnades åt utflykt hela långa dagen, när vi kom hem vek jag kläder, sedan däckade jag. Måndag förmiddag ägnade jag åt att vika kläder. På eftermiddagen var det oväder, ett helt gigantiskt oväder. Det blixtrade och dundrade, det haglade och spöregnade. Det stod 15 cm vatten ute på gatan, det var häftigt. Måndag natt jobbade jag, kom hem tisdag förmiddag efter att ha varit på röntgen. Sen sov jag.

Tisdag kväll skulle jag ner i källaren för att ta hand om fläderchampagnen. Då upptäckte jag, närmre midnatt att det hade kommit in vatten i mitt förråd när det var ett sådant förfärligt oväder. Alla kartonger som stod längst ner i staplarna var blöta halvvägs upp. Tömma förrådet, gå igenom vad som blivit förstört, se om det fanns tvättid för att tvätta det som blivit blött och legat i smutsigt vatten, ringa exmaken, se om han ahde någon tvättid, packa om, gå igenom, tömma förrådet. Klockan 04 ungefär var jag färdig. Sooova.

Onsdag morgon kom exmaken och hämtade de kläder jag gjort i ordning som behövde tvättas upp (huvudsakligen vinterkläder). Jag sov. När jag vaknade var det dags att ta hand om all blöt kartong, packade bilen nästan full. Åkte förbi exmaken och lastade in lite kartong från honom också, satt en stund, såg på Game of Thrones och åt kladdkaka med honom, sen åkte vi till tippen. Därefter hem och försöka slappa efter ytterligare en natt på jobbet. Slappandet bestod i att montera en eländig hylla från IKEA där skruvarna gick sönder.

När jag kom hem torsdag morgon (dvs idag) upptäckte jag att frysen stått på glänt hela natten. Packa ur frysen, ta hand om tre kilo kyckling, googla på vad jag kunde ta hand om och vad som måste slängas, vad kan återfrysas etc. Jobba, jobba, jobba. Frosta av frysen, Laga mat. Drygt fem timmar senare var jag klar. Vid det laget var det dags att börja diska, ta hand om kylen (som var full i smältvatten eftersom vissa varor förvarats där), äta något. Exmaken kom förbi och fick med sig några portioner av sånt som måste ätas inom två dygn. Jag har passat på att städa köket. Golvet är kvar, det får jag ta imorgon, men bordet ska jag ta idag.

Jag är tacksam att jag inte behövde gipsas i tisdags, livet hade varit eländigt då. Jag är tacksam över hur bra allt har gått trots allt. Jag är trött. Planen för dagen var att åka och bada men det sket sig ju. Hade även tänkt ta hand om alla de där vikta kläderna och ordna garderoberna, men.. Imorgon har jag tvättid och sen jobbar jag natt igen. Imorgon ska jag också på ny röntgen av handleden. Den gör inte ondare nu än i tisdags, så troligtvis är det ingenting. Efter allt som jag råkat ut för den här veckan borde den verkligen ha blivit värre om det var en fraktur..

Sommaren kanske får ett helt annat innehåll

För en och en halv vecka sedan tävlade jag och dottern. Vi sprang från utedasset till stugan. För en gångs skull tänkte jag vinna. Jag hade ledningen, skulle bara svänga upp på trappan och ta mig in i stugan. Det hade regnat. Jag satte foten på metallgallret och foten for iväg, uppåt, framåt. Ungefär som när man halkar på ett bananskal. Ungefär som i tecknade filmer. Jag föll bakåt, med en väldig fart. Tog emot mig med utsträckt hand och landade på pekfingret och tummen, brett isär. Det gjorde ont.

Det gjorde ont i två dagar. Sedan gjorde det inte ont i två dagar. I torsdags började det göra ont igen. Diffust, molvärk. Lite värre för varje dag, inte hela tiden, men det finns där. Dagarna gick. Natten till idag gjorde jag första arbetspasset. Jag avslutade det med att gå förbi ortopedjouren och be honom skriva en röntgenremiss. Första svaret var att allt såg bra ut, men när de kontrollgranskat bilderna så fanns det kanske en liten skugga vid ett av benen i handleden. Så nu väntar jag på en magnetkameraundersökning. Den blir förhoppningsvis gjord någon av de närmsta dagarna.

Om det värsta har hänt, en fraktur, så blir det två månaders gips. Av min högerhand. Jag är högerhänt. Jag har ingen diskmaskin. Den här sommaren kan bli sommaren med thailändsk hämtmat och sushi…