Krasch

Jag kraschade. Det blev för mycket och till slut var det sömnbristen som fick mig att tippa över kanten. Jag trodde att jag hade fått bihåleinflammation, försökte kurera mig med kortisonnässpray men fick bara mer ont över näsan/pannan när jag tog den. Begrep ingenting. Var på grupphandledning på jobbet, beskrev min situation.

Arbete – helt slut. För mycket, för svårt, känsla av att inte kunna kontrollera min dag, inte kunna kontrollera/styra någonting. Allt som måste göras och som bara jag kunde göra, dessutom semesterplanering och jag som fick böja mig för alla andras önskemål som vanligt. Less, slut.

Privat – sömnbristen. A och hennes sömnbrist, som påverkar min egen. Skoleländet.

Den misstänkta infektionen som borde vara överstånden, men där jag inte ens orkade med två timmars grupphandledning utan att tappa fokus. Beslutade mig för att ta två sjukdagar till så att jag även skulle få helgen för att återhämta mig.

Jag gick hem, sov i tolv timmar och vaknade utan pann-huvudvärk. Natten därefter kunde jag inte somna, sov lite och vaknade igen med huvudvärk. Gjorde en koppling..

Nu har det gått några veckor. Jag jobbar på med att försöka sova, det går inte så bra, men jag försöker. Framförallt jobbar vi på med A:s sömn. Det känns bättre, men det känns som att jag har skrivit det så många gånger det sista att jag egentligen inte vet om jag tror på att det har vänt än.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s