Benen

Hon vaknade klockan 23 förra natten av att det gjorde så ont i båda benen att hon grät, och grät och grät. Samma ställe som vanligt, men båda benen. Men det var värre i det högra.

Sedan vi var på röntgen har varken jag eller T pratat något om benet. A lärde sig cykla i samma veva så hon började cykla till och från förskolan istället för att gå och då minskade också klagan på ont i benet. När vi var i Stockholm och gick så otroligt mycket hela dagarna så kom värken igen. Varje gång hon säger att hon har ont blir jag orolig, det känns inte bra.

Inatt, hon grät. Jag gav henne en supp Alvedon, då grät hon ännu mer, det gjorde också ont. Trött och ont. Tårarna rann som forsar på hennes kinder och mina droppade också. Till slut var det svårt att veta var hon hade ont eller om hon bara var trött. Hon satt i min famn, vi gungade i stolen, jag läste bok och sedan kröp jag ner bredvid henne, hon fortsatt snyftande. Jag vaknade klockan 02.

Fy vad jobbigt det är. Oron som väcks. Jag vill inte tänka på jobbiga saker.

Annonser

One thought on “Benen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s