Det finns ingen jag hellre hade skilt mig ifrån

Även om det inte är lätt alla gånger så är jag i grunden så tacksam över att det är just min exman som jag har skilt mig ifrån. Jag sa det till honom, då i januari när vi höll på med det sista som behövde göras inför flytten. Jag sa att det fanns ingen jag hellre hade skilt mig från än honom.  Det lät ju sådär, men såklart han förstod vad jag menade och vi skrattade gott tillsammans. Jag hållet fast vid det jag sa, än hårdare idag.

Jag har skrivit om det förut, alla kommentarer man oundvikligen får när man berättat att man ska skiljas. Alla dessa historier jag hört under året om otrogna män, om känslor som tagit slut, om turbulenta separationer, om bråk, skrik och hämndbegär. Det är som att alla vill berätta om hur illa det kan gå. Samtidigt verkar det snarast vara en regel att det är just precis sådär illa det faktiskt går. Att det är stridigheter om barnen, om pengar, om tid. Jag är så tacksam.

När jag tänker på hur svårt det ändå har varit att anpassa mig till mitt nya liv, mina skuldkänslor gentemot honom pga att jag har andra förutsättningar. Min ilska över att han inte lyssnade, att mina känslor inte räknades, hans ilska och uppgivenhet, bitterhet över det som blev och det som inte blev, hans delvis korrekta besvikelse över mig och min känsla av att inte duga. När jag tänker på allt som faktiskt varit svårt, tungt och jobbigt det här året så vill jag inte ens försöka föreställa mig hur hemskt det hade varit om vi inte hade haft det så bra med varandra. Det är så mycket ändå! Det är inte bara frånvaron av bråk utan vi har faktiskt kunnat, orkat stötta varandra i dessa våra nya liv.

Allt har gått så mycket bättre än jag trodde och förväntade mig. Jag blir skitförbannad på honom ibland men jag har blivit otroligt mycket bättre på att säga ifrån när jag tycker att han går över gränsen, när jag känner att det blir fel. Det är som om jag har fått en trygghet i mig själv som jag inte hade tidigare. Då tillät jag övertrampen, det gör jag inte längre. Jag ser på mig själv med andra ögon. Jag är värd!

Jag mår mycket bättre nu,  det känns som att jag inte längre går runt med massa hemligheter, ytan att allt är bra när det egentligen inte har varit det på flera år. Jag pratar mer nu, om det viktiga och äkta till skillnad mot det falska. Jag gillar mig!

Lisa 2.0

Annonser

One thought on “Det finns ingen jag hellre hade skilt mig ifrån

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s