Livet rusar fram

Sista månaden har livet gått för snabbt. Sådär snabbt att jag inte hinner med.

Gotland, en vecka med dotter, exmake, goda vänner från förr. Härligt och jobbigt men väldigt bra.

Komma hem, packa upp. Åter till jobb med för lite sömn i kroppen. Intensivt jobb. Första veckan hemma innehöll också födelsedagskalas, gäster, packa upp, släktträff med mera.

Andra veckan hemma jobbade jag cirka åttio timmar.

Tredje veckan avslutades med att exmaken och jag försökte sälja av dotterns kläder på en loppis. Hela veckan innan hade innehållit genomgång av kläderna, funderingar kring vad vi skulle behålla av sentimentala skäl, vad vi skulle sälja och till vilket pris. Dessutom kom två vänner hem på olika dagar och kikade på kläderna för att se om det var något särskilt de ville ha. Tyvärr blev vi inte alls av med i närheten så mycket som vi hoppats, viker gjorde att arbetet kändes tämligen bortkastat. Dessutom kom syrran ned familj och bodde över, även de sålde (med mycket bättre resultat) på loppisen (inte alls avundsjuk). De stannade bara en natt för bäbisen verkar tycka att så fort hon kommer till ett nytt ställe känns det ganska otryggt och därmed resulterade den enda kvällen i ett enda långt skrik och gråt. Med det i bagaget ville de helst komma hem så fort som möjligt efter avklarad försäljning.

Denna veckan har jag börjat jobba på ett nytt ställe där jag ska vara en dryg månad. Det har varit lugnt, men det är ju alltid mycket att ta in när det är nytt. Har dessutom jobbat över varje kväll för att förbereda inför en kurs jag ska på om några veckor.

När livet blir så intensivt som det har varit i det sista så blir jag rubbad i mina cirklar, i min rytm. Jag har alltid varit en nattuggla, men när det blir såhär mycket jobb kan jag inte sova. Jag går inte och lägger mig förrän jag verkligen däckar, ofta först vid tvåtiden på natten. Jag sover otroligt, svettas, vaknar, drömmer. Jag överlever jobbet men kommer hem och vill bara sova. Av någon outgrundlig anledning kan jag fick inte med att gå och lägga mig redan vid artontiden. En timme senare är jag pigg som en mört, kan absolut inte sova och sen blir klockan två igen…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s