Noja

22 juli

Idag postade jag papperna och betalade in avgiften som krävs för att de ska börja bearbeta ansökan. Det kändes som en klump i magen, jobbigt. Igår skev vi på papperna, för mig kändes det inte alls, men idag. Usch..

På sätt och vis längtar jag tills det är över, jag kan gå vidare med mitt liv, han kan gå vidare med sitt, förhoppningsvis kommer vi ha en bra relation och vara vänner.
På sätt och vis är jag rädd och undrar med viss förfäran hur det ska bli när det här är över. Ensamheten, vad ska jag fylla min ensamma tid med, kommer jag att trivas i mitt hem, kommer jag att klara det?
Skräckblandad förtjusning, aldrig har väl ett ord varit sannare!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s